Mitt Altare
|
 |
 |
I alla tider har naturen varit mitt liv!
Tidigt förlorade jag tron på samfundet, framför allt det kristna. Men egentligen sökte jag inget annat heller utan bara funnit livet som något som händer. Jag har ingen egentlig makt över det. Förklarar varför jag lever det liv jag lever. Fast jag jobbat energiskt för att förändra det. Min berättelse om min kamp mot påtvingad hälsa på grund av felaktig hantering i vården visar på att jag har inte kunnat styra mitt liv. Att det skulle varit annorlunda om jag anslutet mig till en kristen (eller annan) tro, kan jag inte heller se! Mitt möte med AA blev ändå en inre vändning.
Jag har en högre
makt, som har min tillit!
Den
andra samfundsdelen, den som styr vårt samhälle och påverkar
vår vardag, politiken, tappade jag förtro-endet för
på 80-talet. Visserligen fick jag första stöten under
tiden på Fotoskolan 1969-72. Vännerna i gruppen på
skolan som fick mig att börja intressera mig för en socialistisk/kommunistisk
samhällsutveckling. Har väl visat sig vara falskheten själv.
Det jag minns mest är ett besök i mitt eget hem. Gruppen skulle
till Hede för att genomföra en dokumentation, paus på
resan Stockholm - Hede, jag och min dåvarande fru bjöd på
en måltid. Under den pausen gick man runt och gjorde bort mig
totalt i sina sätt att se på mig som person. Bläddrandet
bland mina LP-skivor, sitter som en tagg i mitt hjärta fortfarande.
Men egentligen visar vem som var verkligheten och vilka som levde på
en dröm de inte kunde stå för i framtiden. När
man fick upp Paul
Anka och Jim
Reeves, så fick jag epitet Borgarbracka. Deras musik var ju
Ebba
Grön och Nationalteatern.
I dag ser jag det som så att det var jag som var den med arbetarrötter
och som hade fötterna i myllan. Danderyd, Saltsjöbaden, Vaxholm
och Östermalm att växa upp i och med föräldrar som
jobba i förvaltningar och egna företag/företagsledare.
Då är det lätt att falla in i deras rekommenderade utvecklingar,
ärva tjänst i förvaltningen, ta hand om utvecklingen
i företaget, när fotot inte ger den succe som fanns i drömmen.
Jag hyrde rum ute i Lidingö hos en erkänd fotomodell Birgitta
Stubbing. Genom henne fick jag kontakter som gav en del fotojobb.
Bl.a. att fotoa socitetsmiddagar, symöten som gav en inblick i
Östermalms socitetsliv. För mig en obegriplig del av livet
i vårt samhälle. Men en del av mina kurskamrater på
fotoskolan var ju uppväxt i den miljön.
Mitt jobb att fotografera samtliga anställda på Naturvårdsverket,
gav inblick i den världen. Vilka strider och mobbingar, det är
ju saker som man ser sätter spår i naturen idag. Motsatsbilden
av företag var ju Margrinfabriken på Lidingö där
jobbaren tog skyffeln och kastade tillbaka sörjan som runnit ut
på golvet då cisternen var på väg att tippa,
fast den inte skulle. Minns att pappa, när han hörde min berrättelse,
berättatde om slaktaren Alf som jobbade på Tillmans Chark
i Bollnäs som fick se en medarbetare stå och kasta upp blodpuddingssmeten
med skyffel från golvet. Den ilskan som Alf kände orsakade
en uppsägning av vederbörande. En känsla av att chefsskapen
byggde på olika syn av ansvar mot samhället och den ekonomi
man tillskansade sig.
Man kämpar som freelancer och fortfarande med vänster ideer
i huvudet. Hamnar med material på Fib/Kulturfront. Har material
där, när Peter Bratt och Jan Guillou blir häktade för
sitt arbete med artiklarna om IB
affären och redaktionens material blir i polisens utredning.
Resultatet av det är ganska löjligt. Hade fått krigsplaceringsorder
i april då jag hade gjort färdigt utbildning till fotograf
vid Fotoskolan vid Stockholms Universitet, vilket uppflyttade mig från
menig till furir och förflyttad från F16 till Romme. Rassian
sker och strax efteråt får jag brev från Militärmyndigheten
att jag har blivit överförd till personalreserven. Var att
betrakta som en säkerhetsrisk.
När jag började få problem med psyket på grund
av Billroth II operation och inte fick B12-vitamin utan matades med
mediciner som ledde till ett beroende, arvet och felaktig medicin triggade
till det beroende och skapade fem självmordsförsök. En
medicin var suicidframkallande. Den ges till personer med samma symptom
idag. Plus de psykofarmaka och lugnande jag fick.
