Om jag tittar tillbaka i tiden. Startar 2019.

Hoppar över 1979-1993 den tid B12-brist behandlades med psykofarmaka.

Då finner jag att kunskap saknas på många händer i vården, än i dag.

Jag kom till Hällefors för att arbeta, köra buss. Jag hade anledning att be om B12-injektion. Provtagningar på medicin i Mora innan flytt sade det. Överskickad journal från VC gav upplysningar om injektioner, återkommande. Mötet med läkare och insatsen är skrämmande. Framför allt beteende och dessutom kunskapen! Sammanfattas. Brev till "läkaren" i Hällefors som skulle ta hand om mig. Fick inte injektion B12 trots ett tjatande och hänvisning till journal Mora.
Sökte mig till Karlskoga Baggängens VC för att få hjälp. Hade akut besökt Karlskoga lasarett och fått utlåtanden där som styrkte mitt behov av B12 injektion omgående, men som lasarettet inte kunde genomföra då på kvällen. Jag fick tid på VC och injektion gavs. Fick faktiskt en två veckor senare också. Fick också möjlighet till samtal med läkare, samt samtal med terapeut för att försöka reda ut hur mina känslor styrde mitt handlande. I den vevan inträffade en sak som kullkastade mitt liv totalt. Vill inte ta upp det här då det inte har med mig att göra utan andras uppfattningar om fantasier, som blev sanning. För andra och direkt påverkade mitt liv. Jag har hanterat det och fått det stöd jag behövde för att gå vidare. Det innebar att jag återvände till Mora och till Grönängen.
Så började en kamp här att få de injektioner som min kropp behövde. Mycket i det som händer runt B12 och bristerna som påvisas har mycket med vår kroppsliga förmåga att få rätt medel och tillräcklig mängd av medlet. Under den här tiden hade jag mycket kunskap som läkaren inte hade. Men han valde att lyssna på mig. Men förstår att kolleger och andra i ledning inte delade hans syn på saken. Jag har idag kunnat konstatera att ifrågasättandet om tillräckligt korta intervaller mellan injektionerna skapade en hjärtsvikt. Det här får jag knappast en svensk läkare att förstå idag. men i USA finns forskning som går vidare av B12 funktionen för hjärta och blod! En video här efter reklamen (sätt på ljudet!). Upptäckten som beskrivs visar ju att ett renare blod blir följden av behandlingen, mest troligt att det stärker hjärtat och dess funktion. Kroppen är ju inte detsamma som en bil. Men man kan nog se det som ett oljebyte. Det positiva i kroppen är att cellerna är levande och att ett läkandet i ett sammanhang också fördelar sig till samhörande organ. B12 påverkar klart din mentala funktion. Jag ser och känner det, så även omgivningen. Det påverkar balans (hur många äldre har problem med den) jag hör hur tinitus förändras, även migrän. Viktigt att tillföra miniraler och vitaminer vi inte får tillräckligt av idag. på grund av att mycket av det som blir vår föda är industriellt förstört.. Ditt val i butik är väldigt viktigt. Förstör du din kropp med energidrycker, jag tycker synd om proffisionella idrottsutövare som inte förstår att man gör reklam för något som är en del i deras problem med infektioner och inflammationer. Att bränna kroppen innebär att man stjäl de viktiga delar som stärker just immunförsvaret. Man måste in med gott tillskott, naturligt och fungerande.
Jag kan känna att jag fått kämpa i stort sett sedan jag fick min sista Behepan injektion, december 2020. Hur kunde Pfizer efter denna upptäckt som videon beskriver sluta producera Behepan, något år efter den här upptäckten? Jo, Bill Gates pengar lockade läkemedelsindustrin med producerandet av Covid vaccinet. En industri han tagit över på samma sätt som Microsoft styr din och min dator idag. Samt bankerna styr över dina pengar så du inte kan göra vad du vill med dem!
Så vården, ska ni återgå till er humanitära roll eller spela med i makten för att få ha egen makt över patienterna!

Makten i vården ska vara på golvet, inte hos politiker och tjänstemän!
Men framför allt inte hos läkemedelsindustrin!

Lyssnar nu på nyheterna och får höra det jag anat i massor av år. Ganska omgående efter min kranskärlsröntgen januari 2013. Så såg jag över den mängd betablockerar som utskrivits för mig. Jag fick ju också anmodan att äta fettlösande medicin. Men jag som varit kritisk till mycket av det vården driver med och ser hälsokosten som det bästa alternativet, Kunskapen gör att man tar till sig kretik som riktas mot vissa saker. Just detta att det framfördes att det var mer risk med fettlösande än det fanns fördelar. Därför tog jag aldrig den medicinen. Viket visade sig vara rätt när jag 2019 gjorde en ny kranskärlsröntgen. Läkaren kunde uttrycka att hon kunde lägga nya bilden som en kopia ovanpå den från 2013. Inga förkalkningar som medicinen skulle ha förhindrat. Alltså mitt val var det rätta. När det gälld betablockeraren så minskade jag den samtidigt som jag var noga med att kolla blodtrycket. Målet var att hålla det runt 120/70 och vilopuls ca 60-70. Något som jag har som mål även idag efter min nyligen påkommna hjärtsvikt. Hjärtsvikt konstaterades 2023-11-09 efter en ultraljudsundersökning där sköterskan uppmärksammade vissa problem med flödet av blodet genom kamrarna. Den som kan det här skulle säkert uttrycka sig annorlunda med Vänsterhjärtsvik med ... Med mediceringen efter konstaterandet av den så hände saker. Jag var skeptiskt (med visst fog ska det visa sig)! Jag har en viss kontakt med "andarna", nej men jag följer ofta en inre intuition. Visserligen såg jag svärfar hämta svärmor i kostym och röd slips, han hade nog lånat min. De gjorde att jag accepterade att byta ut Enarapil mot Metroprolol för att den försttnämnada inte passade ihop med Entresto. Däremot vara jag väldigt skeptisk mot forxiga, utvecklad för diabetiker, men påvisats vara bra mot hjärtpatienter med. Första beskrivningen av sköterskan och läkaren ville jag inte lyssna till utan lät forxiga ligga. Mitt blodtryck gick ner väldigt mycket i samtal med hjärtsköterskan beslutades om att ta bort Metoprolol. Vid nästa framtal så frågade hon om jag använde forixa, undrar varför hon fick den tanken. Jag sa nej och hon gav en utförlig presentation vad utvärdering hade gett för resultat. Lade till den och fick värden som blev höga, då och då över 150/80. Försökte hålla i. Men till slut tvingades jag avstå. Då det då blev lågt tryck igen så valde jag att avstå Entresto och plocka in Metroprolol och ligger nu på lämplig nivå. runt 120. Jag har väl inte fått den stabilitet i värdena som jag vill ha. så jag kommer att prova mig fram hur det ska se ut framöver. Med hjärtsköterskans råd och rön. Men undersökningar, statstik hälsa och min egen känsla och kunskap vill jag styra det framåt.

Det har hänt en del sen den tiden. B12-injektion ges var tredje vecka och det fungera. Provat med fyra men visar nergång mentalt (kraftigt). Någon uppföljning ultraljud har det inte blivit. Kotakt från hjärtsköterska har jag inte fått. Förstår man när man läser anteckningarna från Kirurgen. Jag tar blodtrycket dagligen och med mätare som ger till mobilen.

Jag har bra kontroll över min hälsa. Att då inte få den hjälp som jag vet att vården kan utföra, när det behövs, liksom så många andra i min ålder. Som egentligen är lika arbetsföra och i kondition som de som sitter och bestämmer men är åtskilliga år yngre. Det här är bara för djävligt. När och hur ska vi protestera och få bort "plattskallarna? Hur kommer det sig att samhället har tappat det sunda tänkandet och skapar rätt förutsättningar för framtiden? Jag har tankar. Det handlar om utbildningen. Skolbänk, skolbänk, skolbänk för att hamna vid skrivbord med beslutsfattande roll utan att ha sett det verkliga arbetslivet. Samma avveckling inom politiklutbildningen.