~ Medicinsk gaslighting - B12/ brist ~ länkad artikel översatt nedan efter ingress, (skapat av Åsa Molin B12-gruppen Sverige/ brist, orsaker, symtom) Gaslighting är tyvärr inte ett alldeles ovanligt fenomen vid en B12-brist speciellt för kvinnor där läkare istället tillskriver symtomen som psykiska, hormonella, åldersrelaterade, familjerelaterad, visst finns det fler än mig som känner igen sig i det här? Man tog också upp detta i Rotterdam vid "B12-konferensen i klinisk praxis" dag två under punkten patientperspektiv där patienter/ B12-organisationer bl a tog upp "kostnaden" för patienten av försening i diagnos B12, vad går fel vid diagnos och behandling, patientperspektiv i Skandinaviska länder, neuropsykiatriska symtom. Se därför alltid till att vara väl förberedd och påläst innan läkarbesök som ex informationen från de Danska läkardagarna, B12 institutet, Cochranstudien, The many faces of cobalamin deficiency, Cyanokit m fl som finns inlagda i gruppen. Ta också med en anhörig/ släkting/ vän till läkarbesöken och som kvinna, ta med en man då kvinnor oftare blir gaslightade än män, vi har tyvärr inte kommit längre än så ... Fler tips om vad man kan tänka på innan/ under läkarbesök framgår i artikeln. En läkare jag pratade med under en paus på konferensen tog upp just detta och sa att efter det han intresserat sig för / specialiserat sig på B12-brist, orsaker och symtom hade upplevt och fått höra så många historier om hur främst kvinnliga patienter blivit behandlade, misstrodda, förlöjligade av kollegor gällande sina symtom vilket rimmar så illa med det man förbinder sig till som läkare, att lyssna och tro på patienten. Har du idag en sådan "icke troende" läkare, byt och till en läkare som har dig och ditt mående i centrum och lyssnar, tror på dig och samarbetar med dig för att du ska kunna få må bättre. Artikel översatt nedan/ "Hur man hanterar medicinsk gaslighting ... och vilka som mest sannolikt upplever det. Psychology Today, 4 september 2022 Vad är gaslighting? Hitta en terapeut som förstår manipulativt beteende Nyckelord; • "Medicinsk gaslighting" beskriver upplevelsen av att få en medicinsk oro avfärdad eller minimerad. • Färgade personer och kvinnor är mest benägna att uppleva medicinsk gaslighting. • Det finns åtgärder som patienter kan vidta för att stå upp för sig själv i en medicinsk miljö för att minska risken för medicinsk gaslighting. "Jag visste bara att något var fel." "Min läkare sa till mig att det är normalt att ha smärta när man blir äldre." "Jag gick till fem olika läkare innan jag slutligen fick diagnosen." "Jag fick höra att det inte finns något sätt att jag kan ha cancer, jag är för ung." Vi sätter ett stort förtroende till läkarkåren. Vi går vanligtvis till läkaren när vi är som mest sårbara – när vi inte mår bra är något fel och vi behöver hjälp. Det kan vara en skrämmande upplevelse som kan bli frustrerande eller till och med farlig när medicinska problem minimeras eller avfärdas. En nyligen publicerad CNBC-artikel1 etiketterar detta fenomen "medicinsk gaslighting". "Gaslighting" är termen som används för att beskriva en typ av manipulation som är utformad för att få en annan person att tvivla på sitt eget omdöme eller ifrågasätta sin verklighet. "Medicinsk gaslighting" beskriver upplevelsen av att få en medicinsk oro avvisad eller godtyckligt tillskriven en psykologisk eller neutral orsak av en vårdgivare. Kvinnor och färgade är betydligt mer benägna att få erfara medicinsk gaslighting. Det finns en överväldigande mängd bevis för att patienter i dessa grupper är mer benägna att genomgå förseningar i diagnoser och behandling och har sämre medicinska resultat. Det har gjorts några studier, som den här, som har föreslagit att kvinnor är mer benägna att bli feldiagnostiserade med ett psykiatriskt tillstånd när de upplever symtom på ett annat medicinskt tillstånd – och i fallet med denna studie, vanliga symtom på hjärtsjukdom*. Detta är resultatet av många bidragande faktorer inklusive att forskning om sjukdomar som påverkar män är mer finansierad än forskning om sjukdomar som påverkar kvinnor.2 Sådana bidragande faktorer återspeglar dock en mer systemisk och övergripande förklaring: Medicinskt beslutsfattande påverkas av implicita fördomar som innehas av vårdgivare.3,4,5 I ett tidigare blogginlägg beskrev jag användningen av heuristik i beslutsfattande. Heuristik är en mental genväg som vi alla använder för att hjälpa oss att fatta effektiva beslut. Tyvärr är heuristik benägna till kognitiva fördomar och fel i bedömningen som leder till att vi drar felaktiga slutsatser. När vi är upptagna och stressade är det mer sannolikt att vi tar partiska beslut baserat på dessa mentala genvägar. Vårdpersonal upplever allt större krav på sin tid, vilket ökar den kognitiva belastningen som finns när de fattar beslut. Under dessa förhållanden är det mer troligt att beslut fattas baserat på implicit partiskhet om den patient som ses. En studie som undersökte kognitiv belastning och läkares beslut att förskriva opioider till patienter med smärta visar denna effekt6. Denna studie fann att läkare som upplever en högre kognitiv efterfrågan var mycket mindre benägna att förskriva smärtstillande medicin till svarta patienter jämfört med vita patienter6. Detta kan reflektera en felaktig uppfattning om att svarta patienter har en högre smärttröskel. Denna felaktiga och partiska övertygelse lever i bästa fall: En studie från 2016 fann att hälften av de tillfrågade läkarstudenterna trodde att svarta patienter har en högre smärttröskel än vita patienter, och denna övertygelse förändrade de behandlingsrekommendationer som deltagarna gjorde.7 Det är uppenbart att det finns ett akut behov av förändringar inom många aspekter av hälso- och sjukvården, inklusive utbildning om kognitiva fördomar och hur man kan bekämpa dem. Vårdgivare behöver också tillräckligt med tid för att överväga alla delar av ett ärende innan de fattar behandlingsbeslut men upplever en större börda av administrativa uppgifter som dokumentation istället för att kunna använda sin tid för patientvård. Dessa typer av förändringar kommer sannolikt att ta en betydande tid. Tills det sker en storskalig förändring för att förbättra dessa aspekter av hälso- och sjukvårdssystemet, här är några idéer för att ta itu med det om du stöter på det själv. Dokumentation är din vän. Det kan vara utomordentligt användbart att hålla reda på dina symtom så att du har data att ge din läkare. Hur ofta, hur intensivt och hur länge du har haft dina symtom är alla bra delar att följa - (Min not; visar vikten av att skriva symtomdagbok som förespråkas i gruppen) - liksom vad du har försökt att göra för dina symtom och om något verkar hjälpa eller förvärra dina symtom. Det kan vara svårare för en läkare att avfärda symtomen med data från din sida. Det kan också vara användbart att göra anteckningar under ett läkarbesök så att du senare kan följa upp alla frågor du har eller något du glömt att nämna. Tiden kan gå så fort och det kan vara lätt att glömma viktiga saker, särskilt om du är rädd, har ont eller inte känner dig hörd. Det är också viktigt att se till att din journal återspeglar besöket korrekt. Om en läkare avfärdar en oro kan du begära att de dokumenterar sitt beslut i din journal. Två huvuden är bättre än ett. Om det alls är möjligt, ta med en familjemedlem eller vän till viktiga möten. De kanske hör något du inte hör, eller så kan de ställa en fråga som du kanske inte har tänkt på. De kan också ringa in om en läkare tillskriver dina symtom till något som du vet att det inte är relaterat till, till exempel stress eller vikt. De kan fungera som en "advokat" för att dina symtom ska tas på allvar. Om de inte fysiskt kan komma till besöket kan du fråga om de kan ringa in och lyssna under mötet. Få en andra åsikt. Det är OK att få en andra (eller tredje) åsikt eller att byta läkare om det behövs. Förtroende är en grundläggande komponent i varje arbetsrelation, särskilt en så viktig som relationen läkare och patient. Fortsätt att söka upp en läkare som tar dina bekymmer på allvar och är villig att hjälpa dig att hitta svar. Lyssna på din magkänsla. Läkare är experterna på medicin, men du är experten på dig. Det kan vara en lättnad att höra "Oroa dig inte, du mår bra!", men om du känner dig obekväm över att släppa något kan det vara ett tecken på att du ska söka en specialist eller en annan åsikt.

Referenser: Onque, R. (2022, September 1). How to recognize 'medical gaslighting' and better advocate for yourself at your next doctor's appointment. CNBC. Retrieved September 4, 2022, from https://www.cnbc.com/2022/09/01/medical-gaslighting-warning-signs-and-h… Mirin A. A. (2021). Gender Disparity in the Funding of Diseases by the U.S. National Institutes of Health. Journal of women's health (2002), 30(7), 956–963. https://doi.org/10.1089/jwh.2020.8682 FitzGerald, C., & Hurst, S. (2017). Implicit bias in healthcare professionals: a systematic review. BMC medical ethics, 18(1), 1-18. Dehon, E., Weiss, N., Jones, J., Faulconer, W., Hinton, E., & Sterling, S. (2017). A systematic review of the impact of physician implicit racial bias on clinical decision making. Academic Emergency Medicine, 24( , 895-904. Chapman, E. N., Kaatz, A., & Carnes, M. (2013). Physicians and implicit bias: how doctors may unwittingly perpetuate health care disparities. Journal of general internal medicine, 28(11), 1504-1510. Hagel, E., Nelson, D. B., Fu, S. S., Widome, R., & van Ryn, M. (2014). The effect of cognitive load and patient race on physicians' decisions to prescribe opioids for chronic low back pain: a randomized trial. Pain medicine (Malden, Mass.), 15(6), 965–974. https://doi.org/10.1111/pme.12378 Hoffman, K. M., Trawalter, S., Axt, J. R., & Oliver, M. N. (2016). Racial bias in pain assessment and treatment recommendations, and false beliefs about biological differences between blacks and whites. Proceedings of the National Academy of Sciences, 113(16), 4296-4301.

https://www.psychologytoday.com/us/blog/navigating-cancer/202209/how-deal-medical-gaslighting
Söker du hjälp från en psykolog som är insatt i Gaslightning Titta på den här sidan.