Ska
titta tillbaka tiden 1973 – 1993, ge en bild av
den.
I många år hade jag problem med min mage och hade
ett flertal magsår,
några blödande.
Det ledde till en magoperation som kallas Billroth II. Här
kan du läsa om vad som hände. Där beskrivs också
lite om orsaken till problemen med tidigare psyke och grunden
till magkatarrer och blödande magsår. Liknande operation
är Bypass, det som används för viktnedgång,
felbehandlat katastrof för vårdtagaren. De som har
valt att leva som veganer får vara vaksamma på hur
deras cobalming och järn status ligger. Att den inte blir
för låg under lång tid och ger mentala
och nevrosa skador.
Jag kan känna att jag fått kämpa i stort sett
sedan magsårs-såret läkts. Kunskapen om mediciner
och alternativen är fortfarand en akilleshäl i vården.
Det som händer vid en operation av magen där man tar
bort vesäntliga delar av magsäck och tarmar. Det är
att man förlorar bildandet av vissa ensymer och förmågan
att ta upp viktiga delar i den föda som man äter.
Har ju varit känt sen länge, men många läkare
endera bortser från det eller skaffar inte tillräckligt
med kunskap om det. Jag hade redan ett ganska dåligt psyk
av olika anledningar (följ länken Här ovan).
Bland annat orsakat av ett snett bäcken. Fixat av självlärd
kiripraktor, vid samma tid.
1975 –
-79
präglas myckat av ekonomi, jobb med knapp utrustning, familjen
utökades, reparationer av hus var inte alltid vad familjen
orkade med. Det blev mer och mer två personer som kämpade
sitt eget liv. Ändå fanns en stark känsla av
lycka också. För mig inleddes en tid av så
starka psykiska problem så även självmord blev
ett skrik på hjälp. Vilket inte lyckades lösas
av vården. Man tillsatte psykofarmaka. När jag ser
tillbaka så ser jag klart att det är inte lösningen.
Jag har ju lösningen i dag, stärkandet av min vilja
och förmåga att göra rätt saker utifrån
min förmåga. Skapandet av förutsättningarna
med hjälp av en starkare kropp med balans om så är
möjligt av vitaminer och mineraler. Men framför allt
en insikt i mentaliteten att det är i mitt huvud allt ska
styras. Inte av andra som har en enkel lösning. PILLER!
Idag har vi akademiska lösningar på allt. Men min
historia finns inte i någon bok som vårdpersonal
kan följa och få en plan genom. Berättelser
jag hör idag är så löjeväckande så
jag har svårt att fatta hur studerade människor har
tappat kontakten med livet och naturliga funktioner. Saknar
förmåga att se stunden här och nu, utan att
titta i en plan man gjorde upp igår. Jag minns väl
en del av familjerådgivningen vi gick på. Där
jag var problemet, men jag var inte lösningen, den fanns
inte inom mig. Det fick jag med mig först 1995 på
behandlinghemmet för alkoholism (inte akademiskt utformat
på den tiden). Nyligen fick jag en berättelse om
ett par som har det kämpigt med sitt förhållande.
Av olika anledningar har den ena parten inte kunnat ställa
upp på mötena med terapeuten. Men så blir det
tillfälle att båda kan gå! Då säger
terapeuten att det går inte, det var inte planerat så.
Du får hitta på något annat att göra!
hahaha
Det fanns inte en plan B i handledningen vid den situationsutvecklingen,
det är i mina ögon typiskt overklighetsplanen för
KBT. Verkligheten fungerar inte i den akademiska världen!
Mina (våra) problem ökade och ledde till att jag
hamnade på en psykavdelning på Falu lasarett 1978.
Min första tanke där var. Varför finns det inte,
som jag var van vid när jag besökt skadade vänner
eller andra som tvingats till sjukhusvård. Inga blommor
på nattygsbordet eller chokladaskar? Här har vi psykvården
i ett nötskal. Både från anhöriga och
vården innifrån! Man kopplar inte in de människor
runt vårdtagaren som vore rimligt. Man kan aldrig ge vårdtagaren
en inre styrka genom att isolera personen, tro att personalen
är de enda som kan förändra för personen
i fråga. Det är ju bara personen själv som kan
förändra. Hur får man hjälp med det. Gjord
uppmärksam på det, skapa ett nätverk, medicin
eller det kroppen mest behöver måste värdesättas.
Nyligen skjutsade jag en vegan hem från en psykinrättning.
Inget ifrågasättande angående B12, utan samma
medicin tillsättning som jag fick 1979. På Uppsala
Akademiskas hemsida beskriver man bra vad som borde ha gjorts
redan efter min Billroth II operation!
Det
som händer -79 och framöver är att jag sätts
på psykofarmaka, av sämsta sort. Imovane
(på bipacksedeln har vi konstaterat att det tidigare stått,
suicidiets framkallande) beroendeframkallande (var triggande
av mitt genetiska arv), andra bensopider. Svårt att förstå
idag varför jag inte hade styrkan och förmågan
att säga stopp. När jag möter läkaren som
var ansvarig ända fram till -93 har jag lätt att tappa
humöret. Jag är absolut inte den våldsamma typen,
men med det förakt han visar, är det lätt att
känna att man vill göra som djuren i vår natur
gör! Ge bestraffning av den våldsamma arten. Han
visar klart att han inte har lärt sig något om B12
och att det som förändrade mitt liv anser han är
nonsen. Hans egna ord! Man skulle vilja sätta ut hela hans
nämn här, men nöjer mig med efternamnet.
Under dessa år med psykofarmaka så var mitt liv
ett helvete. Självmordsförsöken avlöste
varann. Magsåret hade hindrat mig från att inta
alkohol tidigare, men nu kunde jag ju börja konsumera.
Blev ju ett kompliment till bensopiderna att försvinna
in i dimman och lägga känslorna under mattan.
Hur
kunde Pfizer
efter denna upptäckt som videon beskriver sluta producera
Behepan, något år efter den här upptäckten?
Jo, Bill Gates pengar lockade läkemedelsindustrin med producerandet
av Covid vaccinet. En industri han tagit över på
samma sätt som Microsoft styr din och min dator idag. Samt
bankerna styr över dina pengar så du inte kan göra
vad du vill med dem!
Tydligt är att B12, Cobalamimin läker kroppen, i motsats
till dessa vacciner man marknadsför på alla tänkbara
sätt och som politiker, företagare, media och myndighetspersoner
med WHO i spetsen ställer sig bakom. Att det ligger penningvinster
bakom det har ju utredniongarna av tyska partier visat. Är
det här konspirationsteorier eller kan du se att det finns
verklighet i en ondskefull behandling av vår hälsa?
Jag tittar på offentliga myndigheters hemsidor och medicinsk
information från deras officiella sidor. Kommer jag åt
sådant som endast egentligen ska vara för vårdpersonal
läser jag och ser det som min kunskap, men kan inte hänföra
till dem. Men min kunskap kan jag hävda i personliga möten.
Där det är ingen som har hänvisningar att stoppa
upp framför näsan, man får lov att bygga på
egen kunskap.
Jag
ställer mig frågan vad är det som sker?Har du
ställt dig frågan?
Så vården, ska ni återgå till er humanitära
roll eller spela med i makten för att få ha egen
makt över patienterna!
Makten
i vården ska ligga på golvet, inte hos politiker,
byråkratiska tjänstemän
eller läkemedelsföretag.
|
|